Lajviga ting

En lajvares vardag

Olajvaren och bofferträning

Publicerad 2013-02-13 07:34:00 i Allmänt, Krigshjärta,

Följande konversation utspelade sig i förra veckan.

Han: Vad gör du, älskling?
Jag: Skiver ett blogg-inlägg...
Han: Har du en blogg?? Hur länge har du haft det?
Jag: Ja, och flera år, fast jag började just om på en ny eftersom jag inte skrivit i den andra.
Han: Vad coolt att du har en blogg, då kan du försörja mig sen när du blir rik och berömd.
Jag: ? Alltså den handlar om mina hantverk och lajv.
Han: Du kan kalla mig Olajv!
Jag: Haha, då låter ju Olajvaren bättre.
Han aka Olajvaren: Det låter ju som om jag är värsta ond.
 
Haha, han är fin min kärlek. Det spårade ännu mer sedan. Olajvaren är verkligen ingen lajvare, men han står ut med mig ändå, det är väl ändå fint?

Jag ska ju på Krigshjärta VI Svartvatten till sommaren och jag har haft en del ågren pga min oerhörda brist på stridsträning. Mitt livs enda bofferstrid började med att jag blev nockad. Och det där vapnet jag hade då fick returneras pågrund av konstruktionsfel. Pengarna tillbaka, ja tack. Något nytt köptes aldrig in, några fler strider genomfördes ej. Om jag tyckte det var på tiden att börja öva? Jajjemän.
 
Så igår blev det då äntligen av, inte så ambitiöst så här till en början eftersom vi endast var tre personer som kunde just igår men jisstanes vad roligt det var! Självklart märks det att jag har lite erfarenhet jämfört med någon med större, men det var långtifrån så farligt eller svårt som jag föreställt mig att det skulle vara. Sen att jag blir helt fnissig av adrenalin är kanske något jag behöver arbeta med också. Eller så får jag kalla mig för den fnissande cordoven.
Skratta faran i vitögat? Bah! Här fnissar vi ihjäl dem!

Ett försök till att vara pedagogisk

Publicerad 2013-02-03 20:44:43 i Allmänt,

Gnöl. Har försökt skriva det här inlägget flera gånger nu på flera olika enheter, ipaden, iphonen och nu imacen. Vet ni att man inte kan lägga in bilder via ipaden och på iphonen kommer de alla i en radda sist, inte min grej!

Anyhow, jag skrev ju om vikten av att sy ner sömmar. Vafalls säger ni! Det är ju både tråkigt och syns ju inte. Men jag menar att det gör det och i ett desperat försök att vara pedagogisk knölade jag på Britta* kjorteln jag höll på med, snurrade henne ett par varv och tog ett par bilder. Som blev suddiga, men ni hajjar nog poängen.
(Färgen blev bättre än på förra bilden på tyget iaf, jag måste börja fotta i bättre upplysta rum.)

Jag var tyvärr inte så pedagogisk att jag fottade samma söm, sydde och sen fotade igen, men någon måtta får det vara med pedagogiken. Först ut är en bild på en sidosöm där sömmarna än är helt ofällda.

 

Nästa bild som följer är rakt framifrån på en söm som är fälld. Fast insåg nu att jag inte hunnit fälla sömmarna i kilen. Men ni ser ändå att det är stor skillnad. Tyget ligger plattare och linjerna blir rakare och därför, enligt mig, ser snyggare ut. Men nu kan ni ju avgöra själva genom att titta på bilden.

 
Det finns en bild på en söm där alla sömmar är nedfällda, men tja, jag har en sådan där provdocka som man kan skruva ut till sin storlek, vilket jag gjort, och tja, det har gjort att kilen viker in sigpå ett väldigt på ett sätt så att det ser väldigt mycket ut som tja.... ett underliv. Mer än så tänker jag inte säga. Eftersom jag saknar består av en solid kropp tillskillnad från min docka så kommer slutresultatet inte bli detsamma på mig. 

*Britta är det namn jag just gav min provdocka. Det är med största sannolikhet inte ett namn som kommer fastna, men det lät roligt nu. Det är grymt svårt att fota sig själv med plagget på. Speciellet med kilar som sitter bak eller i sidan. Ni kan ju försöka, helst när någon annan filmar och lägga upp det sedan!

På gång

Publicerad 2013-02-02 22:38:49 i

Hjälp vad en mobil-kamera kan förvränga färgerna på ett tyg egentligen.

Det här är iallafall vad jag håller på med just nu. Fäller sömmar, inte massor av sömmar men tillräkligt många. Jag tycker att det här är det absolut tråkgaste som finns, men samtidigt det som ger det absolut snyggaste slutresultatet. Speciellt på ett tyg som detta.
Det är otroligt tätvalkat och tungt. Vilket gör att plagget i sig inte ser så där jätte snyggt ut förens sömmarna är fällda.

Vad det är för plagg undrar du? Jomen visst, det är min första manskjortel i ylle. Ja, jag äger min beskärda del av hysteriskt färgade linnekjortlar. Men de ligger längst in i förådet nu. Och skäms.
Sen jag började sy mer "riktiga" plagg så har det mest blivit planerande och ett par klänningar.

Anyhow, den här är knälång och kortärmad, allt för att lyckas på så lite tyg som möjligt. Köpte nämligen 4 meter när jag var i Söderköping. Det räckte precis till denna kjorteln och en till hellång med långa ärmar. Om jag är bäst på att tygbespara? Oh yeah!

End of an era

Publicerad 2013-02-02 16:05:00 i Allmänt,

Jag hade en gång i tiden en hantverksblogg... Som jag aldrig skrev i. Och som hade ett väldigt missvisande namn. Så istället för att stå och trampa tänkte jag börja om på en nya kula med ett väldigt tydligt mål, minst ett inlägg i veckan.
 
ust nu är jag väldigt inne i Krigshjärta kampanjen, inte för att jag hunnit spela något än, men jag SKA, och som ni vet kära lajvare så är det ju detta som är den mest produktiva fasen, och det är mycket som behöver göras. Bland annat en av de fruktade rusningsplaggen... Men ett steg i taget eller hur?
 
Låt detta bli en start för det nya och en bättre början.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela